Rörspräckning: Effektivt rörbyte utan stora schakter

Rörspräckning är en schaktfri metod för att byta ut gamla ledningar under mark utan att gräva upp hela sträckan. I stället spräcks den gamla ledningen sönder inifrån samtidigt som ett nytt rör dras in. Metoden används ofta i tätorter, längs trafikerade vägar och i känsliga miljöer där traditionell schaktning blir för störande, dyr eller riskfylld.

När ledningar för vatten, avlopp, gas eller industriella medier har tjänat ut sin livslängd uppstår ett typiskt dilemma: hur byta rör utan att stänga av gator, riva trädgårdar eller störa verksamheter? Rörspräckning ger ett svar på den frågan och har på kort tid blivit en etablerad teknik i Sverige.

Hur rörspräckning fungerar steg för steg

Rörspräckning, ibland kallad burstning, bygger på en relativt enkel princip men kräver rätt utrustning och erfarenhet. Grundidén är att använda det befintliga rörets sträckning som väg för det nya röret.

I korthet går processen till så här:

1. Två schakter grävs
En mindre startschakt och en mottagningsschakt grävs upp i vardera änden av den sträcka som ska förnyas. Ofta handlar det om 30200 meter, men draglängder kan anpassas efter förutsättningarna.

2. Dragstänger förs genom det gamla röret
Från startschakten trycks dragstänger eller en dragvajer igenom det gamla röret tills de kommer fram i mottagningsschakten. På så sätt följer man exakt samma linje som den befintliga ledningen.

3. Kniv och expander monteras
I mottagningsschakten monteras en skärande kniv och en expanderkona på dragstången. Bakom expandern fästs det nya röret, ofta ett PE-rör som klarar både tryck och markrörelser bra.

4. Det gamla röret spräcks och det nya dras in
Från startschakten dras utrustningen tillbaka. Kniven skär upp det gamla röret, expandern pressar isär rördelarna och trycker materialet ut i kringliggande jord. Samtidigt dras det nya röret på plats i samma moment.

5. Anslutning och återställning
När det nya röret är draget kopplas det in mot befintligt nät, provtrycks och kontrolleras. Därefter återfylls de två schakten och marken återställs.

Metoden fungerar på många olika typer av äldre rör, till exempel gjutjärn, segjärn, betong och lergods. Rörspräckning används för vattenledningar, spillvatten, dagvatten, gas och olika typer av industriledningar. En tydlig fördel är att man ofta kan öka dimensionen jämfört med det gamla röret, vilket ger bättre kapacitet utan ny sträckning.

Fördelar med rörspräckning jämfört med traditionell schaktning

När kommuner, fastighetsägare eller entreprenörer ska välja metod för rörförnyelse väger man oftast både ekonomi, störningar och teknisk livslängd. Här har rörspräckning flera tydliga styrkor.

Mindre schaktning och kortare störningar
Eftersom arbetet begränsas till två schakter i ändarna av sträckan undviks långa öppna diken. Det betyder:

– Färre trafikstörningar och kortare avstängningar
– Mindre påverkan på boende, butiker och verksamheter
– Färre ingrepp i trädgårdar, grönytor och hårdgjorda ytor
– Lägre kostnader för återställning av asfalt, stenläggning och planteringar

I tät stadsmiljö, där varje meter schakt kostar både tid och pengar, blir det här ofta avgörande.

Snabb metod med hög kapacitet
Med rätt planering kan en entreprenör normalt förnya minst en ledningssträcka per dag. Draglängder upp till omkring 200 meter är vanliga. Eftersom arbetet är koncentrerat i tid minskar både byggtid och behovet av provisoriska lösningar, till exempel tillfälliga vattenledningar eller omledningar av trafik.

Möjlighet att bygga för framtida behov
En viktig fördel är att man inte bara ersätter ett gammalt rör med ett likadant, utan ofta kan gå upp en dimension. Det ger:

– Högre kapacitet för ökande befolkning eller verksamhet
– Bättre marginaler vid kraftiga regn i dag- och spillvattennät
– Minskad risk för tryckfall eller kapacitetsbrist i vatten- och gasledningar

I stället för punktinsatser skapar rörspräckning förutsättningar för långsiktigt robust infrastruktur.

Mindre miljöpåverkan
Schaktfria metoder som rörspräckning leder generellt till:

– Mindre masshantering och transporter
– Lägre bränsleförbrukning för maskiner
– Minskad påverkan på träd, växtlighet och djurliv

När krav på hållbarhet skärps kan metoden bidra till att både ekonomiska och miljömässiga mål nås samtidigt.

När lämpar sig rörspräckning och vad krävs?

Rörspräckning passar särskilt bra där traditionell schaktning skulle vara komplicerad, dyr eller riskera stora skador. Några typiska situationer är:

– Under trafikerade gator och vägar
– Genom innergårdar, parker och känsliga grönområden
– Under järnvägar eller större infrastruktur
– I bebyggda villaområden med begränsat utrymme
– Där ledningar ligger djupt eller i svår terräng

Metoden klassas som vibrationsfri jämfört med många andra markarbeten, vilket är en fördel nära känsliga byggnader eller konstruktioner.

Samtidigt ställer rörspräckning krav på förarbete:

– Noggrann kartläggning av befintliga ledningar i området
– Bedömning av markförhållanden, rörtyp och skick
– Val av rätt dimension och material på det nya röret
– Erfaren personal och rätt maskinpark

En bra entreprenör går igenom alla dessa punkter innan arbetet startar. Det minskar risken för överraskningar, stopp i produktionen och onödiga extrakostnader. För beställaren blir kalkylen tydligare och genomförandet tryggare.

För den som planerar att förnya ledningar med schaktfria metoder är det klokt att ta hjälp av ett företag som är specialiserat på området och som arbetar över hela Sverige. Ett exempel är BCT schaktfri teknik AB, som under många år har arbetat med rörspräckning, styrd borrning och andra schaktfria lösningar. Mer information finns på bctab.se.