Kompressionsstrumpor – när, hur och varför de gör skillnad

Kompressionsstrumpor har gått från att vara något som mest förknippas med sjukvård till att bli ett naturligt hjälpmedel i vardagen för många. De används av personer som står och går mycket i arbetet, av resenärer, gravida, äldre och av personer med venösa sjukdomar. Rätt använda kan kompressionsstrumpor minska svullnad, förebygga blodpropp och ge benen mer ork under dagen.

Enkelt uttryckt fungerar de genom ett kontrollerat tryck mot benen, starkast vid ankeln och avtagande uppåt. På så vis hjälper stödstrumpor blodet att pumpas tillbaka upp mot hjärtat och avlastar venerna. Men för att få verklig nytta krävs rätt modell, rätt storlek och rätt användning.

Vad kompressionsstrumpor gör i kroppen

Kompressionsstrumpor ger ett graderat tryck längs benet. Trycket är högst längst ned vid fot och ankel och minskar stegvis upp mot knä eller lår. Denna enkla princip gör stor skillnad för hur blodet rör sig.

När venerna i benen blir utvidgade eller klaffarna läcker samlas blodet lättare nere i underbenen. Det leder till trötta, tunga och svullna ben och på sikt risk för åderbråck eller venösa sår. Med kompression pressas venerna lätt ihop, klaffarna sluter tätare och blodflödet uppåt förbättras. Samtidigt minskar mängden vätska som pressas ut i vävnaden, vilket dämpar svullnad.

I praktiken märker många användare:

• mindre svullna fötter och anklar framåt kvällen
• mindre värk och tyngdkänsla i benen
• minskad risk för åderbråcksbesvär vid ärftlighet
• bättre återhämtning efter operation eller långvarig sängvila, när läkare rekommenderar kompressionsbehandling

Kompressionsstrumpor är också en etablerad del av behandlingen vid venös insufficiens, lymfödem och efter blodpropp. Där ska val av kompressionsklass alltid styras av vårdpersonal.

Välja rätt typ, kompressionsklass och passform

För att kompressionsstrumpor ska vara säkra och effektiva behöver tre saker vara på plats: rätt kompressionsklass, rätt längd och rätt storlek.

Kortfattat ser de vanligaste kompressionsklasserna ut så här:

• Kompressionsklass 1: lätt kompression, ofta för trötta, svullna ben, resor och förebyggande bruk
• Kompressionsklass 2: måttlig kompression, vanligen vid mer uttalade venösa besvär eller efter blodpropp ordineras ofta av läkare

Utöver dessa finns antitrombosstrumpor, som används i samband med operation och längre sängvila för att minska risken för blodpropp. De ser ibland ut som vanliga vita strumpor men är medicinskt utprovade och ska användas enligt vårdens instruktioner.

Längden anpassas efter behov och vardag:

• Knästrumpor räcker för de flesta vardagsbesvär, som svullna underben och enklare åderbråck
• Lårstrumpor eller strumpbyxor används när besvären sitter högre upp på benet eller vid mer avancerad venös sjukdom

Passformen är avgörande. En strumpa som sitter för hårt vid knät eller hasar ned ger sämre effekt och kan kännas plågsam. Därför utgår man från måttband, inte bara skostorlek. Vanliga mått är omkrets runt ankel, vad och ibland lår, samt benlängd. Måtten tas helst på morgonen innan svullnaden hunnit öka.

Material och design har utvecklats mycket. Numera finns:

• tunna, diskreta modeller som liknar vanliga nylonstrumpor
• sportigare varianter för vandring och aktivitet
• varmare strumpor i ullblandning för kalla dagar

För den som har nedsatt handstyrka eller svårt att böja sig finns hjälpmedel som strumppådragare, glidsockor och påtagningshandskar. De gör stor skillnad när kompressionsbehandling ska fungera i längden.

Så används kompressionsstrumpor i vardagen

Användningen anpassas efter orsak och rekommendation, men några generella riktlinjer återkommer.

Många får bäst effekt genom att ta på strumporna redan på morgonen, innan fötter och ben har hunnit svullna. Strumporna sitter då jämnare och gör ett bättre jobb hela dagen. För den som står eller går mycket i arbetet, som vårdpersonal, butikspersonal eller frisörer, kan detta vara avgörande för hur benen känns på kvällen.

Vid längre resor, särskilt flyg, hjälper kompressionsstrumpor till att minska risken för blodpropp genom att förbättra blodcirkulationen trots stillasittande. Kombinationen av kompression, rörelseövningar för fötter och att resa sig upp när möjlighet finns ger ett extra skydd.

För gravida används kompressionsstrumpor ofta för att dämpa svullnad och minska tryckkänsla i benen, särskilt under senare delen av graviditeten när blodvolymen ökar och venerna belastas mer. Här är kompressionsklass 1 vanligt, men vid mer uttalade besvär behöver barnmorska eller läkare bedöma behovet.

En del använder kompressionsstrumpor dagligen under längre perioder, andra bara vid specifika situationer som resor, tungt arbete eller värmeböljor. Nyckeln är att lyssna på kroppen och följa de medicinska råd som givits. Känns strumpan obehagligt hård, skär in i huden eller ger domningar ska användningen avbrytas och modellen ses över.

Skötsel spelar också roll för funktionen. Strumpor bör tvättas regelbundet enligt instruktioner, ofta i 3040 grader. Elastanet mår bra av skonsam tvätt och lufttorkning. När strumpan förlorar sin spänst minskar också kompressionseffekten, vilket innebär att den behöver bytas ut.

För den som vill ha stöd i valet av modell, storlek och kompressionsklass kan ett besök hos en sjukvårdsbutik vara värdefullt. Personalen är van vid att mäta, guida mellan olika märken och hitta en variant som fungerar i vardagen. Ett exempel på en sådan specialiserad aktör är svbutik.se, som erbjuder både kompressionsstrumpor och hjälpmedel för att hantera dem på ett säkrare och mer bekvämt sätt.