Har du mjölk i kaffet?

Smaker är förstås olika hos alla, men några livsmedel är väldigt populära för att de uppskattas av de flesta, stora som små. Ta till exempel mjölk – laktosintoleranta sörjer det faktum att de inte kan inta den vita drycken mer än vad de är glada att slippa den. Man försöker hela tiden framställa “mjölksubstitut”, som till exempel mandelmjölk. Mjölk i kaffet är för många en oumbärlig ingrediens – det ger den svarta drycken lite sötma och lite krämighet. Om man nu inte vill gå “all in” och hälla i sig en halv kopp grädde om dagen. Men hur får mjölken sin krämighet?

Ingen grädde formas i mjölkpaket

Du som någon gång bott på eller besökt en lantgård vet att färsk mjölk ser lite annorlunda ut än vad man ser i kartongen man köpt. Allt fett kommer upp till ytan i form av grädde om man låter ny mjölk stå en stund. Men mjölkkartongen kan stå i kylen i flera dagar eller till och med veckor i rad, och det kommer inte att hända något annat än att den möjligtvis blir sur. Anledningen till detta är att den genomgått en process som heter homogenisering. 

Homogenisatorns vikt

På mejeriet får ny mjölk genomgå denna process. Så här går det till: mjölkfettet pressas med hög hastighet genom en smal kanal, som får fettcellerna att splittras. De får då alla samma storlek, och kan blandas med mjölken för att skapa en homogen, eller enhetlig, dryck. Apparaten som åstadkommer detta heter homogenisator. Den har använts av svenska mejerier sedan 1950-talet. Det är numera en ganska viktig process för att mjölken ska hålla den höga standard som vi svenskar kräver. Det är viktigt att man gör rätt från början och skaffar en homogenisator som kommer att hålla i många år framöver. När det gäller mjölk och mejeri är det en av de viktigaste investeringar man kan göra.