Festmusik med tradition

Dragspelsmusik har alltid haft en dragningskraft på vanligt folk som vill roa sig, sjunga och dansa. Ofta var dragspelet ett överkomligt alternativ för spelmän som ville kunna ta instrumentet med sig till logdansen. Det var inte så dyrt och skrymmande som ett piano och dessutom lämpligt i många olika sammanhang. Särskilt passar det på en traditionell fest. En speleman som kommer och underhåller på ditt kalas är en verklig stämningshöjare! 

Finesser med dragspel

Jämfört med pianot har dragspelet varit ett billigt instrument. Numera är det väl nästan tvärtom. De fina dragspelen är mycket dyra och har många finesser i sina knappar. På ena sidan sitter basknapparna, som man kompar med, och på andra sidan sitter tangenterna för diskanten, som man spelar melodin på. När man spelar och håller dragspelet framför sig, kan man ju inte se vilka toner man spelar, som man kan på piano eller keyboard. Därför finns det t.ex. en urgröpning i basknappen för C – ”ett urholkat C” – och en liten räfflad stjärna på basknappen för E. Ibland måste man hoppa flera steg med vänsterhanden för att byta ackord snabbt, och då hittar man lättare rätt. Sedan finns det också olika register, som man byter ljud med. 

Dragspel är internationellt

Ibland kan man lyssna till dragspelsmusik från Europa, musik med moll och vemod. Man kan  tänka sig en folkfest med dragspelsmusik av typen ”Natt i Moskva” eller musik som hämtar inspiration från Ungern eller Finland. Folk spelar dragspel lite varstans. Du kan till och med boka en trubadur som spelar dragspel i Järfälla. Oavsett gästernas nationalitet finns det ett folkligt drag i denna typ av musik. Varför inte bjuda till gårdsfest och prova olika länders mat? Musiken tar oss över gränserna och för oss samman till ett enat folk, sjöng Loa Falkman om i schlagerlåten Symfonin. Visst är det så.